Tisdagstankar

Då sitter man här med sig kopp med hett ingefärste med honung och hoppas att det ska råda bot på förkylning och halsont som ligger och lurar på en..
Brukar hjälpa. Köpte hem en massa clementiner och apelsiner också. C-vitaminboost. Och gott är det ju med. Särskilt denna tiden på året. Tyckte lilleman med. Klämde genast i sig en STOR klyfta clementin. Jobbigt för mamman bara som måste pilla ut fruktköttet från klyftorna. Men allt för mitt lilla <3 .="" p="">
Nu sover lillkotten och mamman får en liten paus. Även han har varit krasslig och är fortfarande rosslig och snuvig när han sover. Alltså innebär det lite oro under nätterna. Mamman får ge tappad napp, bortsprungen snutte, klappa/stryka liten panna osv. I natt kom även mellan in och ville ligga hos oss. (Stora låg redan i sängen p.g.a mörkerrädsla, pappan var förpassad till soffan). Trångt var det och inte allt för bekvämt. Men på något vis njuter man av att de fortfarande är lite sådär små ibland. Vill vara hos mamma eller pappa och bli ompysslade och mysa. Snart finns inte den tiden längre...
Allt för snart, tyvärr..

Håller hårt i dessa stunder och tar tillvara tillfällena. Är så glad att jag fick möjligheten att vara föräldraledig ytterligare en gång även om det inte var planerat så. När jag ser tillbaka så har jag fått så otroligt mycket tid med barnen. Och det är värt mer än allt annat. Det är t.o.m värt mer än de där tusenlapparna jag/vi går miste om varje månad i förlorad arbetsinkomst.
Det är tufft nu. Man kan inte ta ut svängarna så mycket. Men tiden med barnen kommer aldrig tillbaka och pengar det kan man tjäna när de är äldre. Det är det ingen som tar skada av. Tvärt om. Jag tror att vi får tryggare och gladare barn genom att alltid finnas där. Det kan man inte köpa för pengar.

Lite tankar såhär på morgonkvisten.
Kram