Sedan januari har stora A haft ett par lösa tänder.. Hon har varit lite feg och inte velat vicka på dem. Och detta trots att en del av kompisara på dagis nu har hunnit att tappa sina. Men så i lördags slog hon i munnen på en rutschkana och sedan dess är den ena tanden lösare än någonsin. Det är med skräckblandad förtjusning som det vickas på den. Och samtidigt som hon tycker att det är lite läskigt och att det gör lite ont emellanåt så väntar hon spännt på att tandfen ska komma. Hon föreslog att tandfen kunde komma med en gång och ta ut tanden själv! ;) Men se, nej, den gubben går inte.. Hon får allt vicka på den själv tills tanden behagar lossna helt.
Och givetvis väntar föräldrarna också med spänning på att första tanden ska lossna. Det är något visst med det! Jag minns själv hur det kändes, trots många år passerat... Lillasystern går också och känner på sina tänder och säger att hon också har en lös tand och så måste vi känna efter. Sötis!!
Jag frågade stora A vad som händer när man tappar en tand. Jo, då kommer tandfen och man måste lägga tanden under kudden eller i ett glas vatten först. Jag undrade vad som händer sen och då så svarade hon att man fick en guldpeng. ...eller en hund... ???? Ahh, nej inte en hund väl? Jo, det ville hon helst att det skulle bli. Jag tyckte dock att det räckte med en guldpeng! ;)
Hon håller på att bli stor, vår dotter! *snyft*
Nu är det bara till att vänta.. men någon hund blir det iaf inte! Tror inte tandfen orkar bära en hund?? Eller?!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar