tisdag 7 oktober 2014

Välkommen till sjukstugan

Ja, det började ju redan i förra veckan. Stora A fick feber, ont i halsen och en "rälig" hosta. Lagom till helgen var det bättre bortsett från hostan. Det blev kalas hemma hos farbrodern med familj. Det bjöds på smörgåstårta och marängtårta. Mumsigt värre!
Denna mamman avvek något tidigare än övriga kalasdeltagare och styrde kosan mot föräldrahemmet i Hbg. Givetvis fick lillkillen följa med. Min ständige och trogne följeslagare.
Meningen med denna sena utflykt var att vi skulle övernatta hos päronen för att tidigt morgonen därpå bege oss till det stora gula varuhuset norröver. Och så blev det.
En exemplarisk bebis i vagnen gjorde lite julklappsinköp och klädkammarpåfyllning med mamman. En liten tupplur i Baby Björnen under eftermiddagen och lite drickpaus i Sportbaren med morfar gjorde bebis nöjd. Mamman var också nöjd med att hitta i stort sett allt som behövdes.
Tack mamma, pappa, D och C för sällskapet och hjälp med Lilleman!

Hemma igen väntade två förväntansfyllda storasystrar. Pappan hade nämligen lovat dem att mamman skulle ha med vars en överraskning om de städade här hemma. Så mamman fick snällt och vänligt plocka fram något passande ur de gula kassarna. Det blev vars en designpysselbok, Monster High resp. Violetta. Nöjda döttrar började genast rita och fixa.

Måndag morgon startade med upptäkten att lilla A fått feber. Klagade på huvudvärk och var hängig. Ja, det var väl väntat då med tanke på storasystern legat sjuk veckan före. Samtidigt har Lilleman blivit mer och mer förkyld. Dock ingen feber. *peppar, peppar*
I natt har han sovit mycket bättre än förra även om han är rätt orolig i sömnen. Så även dagtid när han vilar. Dels är det väl förkylningen som spökar men också att det händer så otroligt mycket för honom just nu. Han är verkligen inne i en utvecklingsfas just nu.

Som tidigare nu på fm. Han kröp ut i hallen utan varesig se sig om eller ha viljan att man följde efter. Iaf så betraktade jag honom på avstånd och följde efter utan han lade märke till mig. Bäst så. Och visst var det tur. För krypturen gick först bort mot skorna. Pilla lite och slänga lite med dem. (Inte bita/slicka på dem som tur var). Sen snabb fart ut mot köket. Och vad lockade där?! Jo, kattmaten! Ner med hela handen i torrfodret och rafsa runt. Och givetvis knycka till sig en handfull när han upptäcke att mamman var strax bakom... Som tur var tog sig aldrig denna lilla hand till munnen. Jodå, så att...

Bortsett från att jaga liten bebis som hittat på fuffens så försöker vi ta det lugnt och mysa. Mamman tvätta lite tvätt, plocka undan lite, leka lite osv. "Sjuklingen", som för tillfället är feberfri, börjar bli rastlös och vill fixa en massa både uppe och nere i källaren. Håll tummarna att hon håller sig feberfri resten av dagen så hon kan gå till skolan imorgon.

Nu ska jag jaga efter liten bebis igen som är halvvägs ut till syrran i köket..

Kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar