På gång

I förra veckan var han så frustrerad över att bara komma bakåt i sina försök att åla framåt.. Så visade jag honom att rumpan skulle upp. I helgen fixade han det i soffan och sängen. På golvet var det svårare. Men så i tisdags, på sin 6månaders dag, lyckades han att ta sig framåt helt själv. Förvånad och lycklig! Och helt plötsligt kunde han även ta sig upp på alla fyra även på golvet.
Nu vet man inte vart man har honom. Tidigare hittade man mest honom under en stol eller soffan. Men nu.. Hej vad han ålar runt!! Och så upp på alla fyra och stå och gunga fram och tillbaka. Så snart kommer han väl på att han ska krypa på RIKTIGT. Hjälp!!?! Han börjar bli stor mitt minsta hjärta. Stoppa tiden, det går för fort!!!

Nu när man vet att det definitivt är den sista (ja, det blir absolut inga fler) så vill man njuta varje minut och drar i det längsta på saker som "kan göra honom stor". Vårt älskade lilla kryp. Det händer så mycket nu.

***

Efter en tuff vecka förra veckan så har denna varit något lugnare. "Bara" två matsäckar som ska fixas och utflyktsväskor att packa, handboll och kiropraktorbesök. Ikväll är det dans och imorgon är det även skolfotografering. Spännande! Minns själv hur nervös man var. Allt måste ju bara vara rätt. Kläderna, håret..
Och så har jag då TVÅ döttrar. Gör liksom inte saken lättare.

***

I helgen ska vi på 40års fest. Min tredje som nykter. Inget fel i det, missförstå mig inte, men det blir aningens trivsammare med ett eller två glas vin. Barnen ska vara med morföräldrarna och jag är stand-by om i fall att lillkillen inte vill vara med dem. Han börjar bli lite mammig. Och eftersom jag producerar det mesta på hans meny så blir det väl att köra hem och mata. :-)

 

***

Nu får jag försöka få i mig lite fika/mat innan lillkillen vaknar. Sen står städning på schemat idag. Och tvätten lär väl inte heller tvätta sig själv..

 

Ha det fint!

Kram