Vi beslutade oss för att ta oss till Hbg och undersöka detta. Packade ihop oss. J ringde svärmor så hon gick för att hämta stora A som var i skolan. Hämtade en gråtandes dotter som helst hade velat följa med klasskamraterna till skogen. Men hon följde med iaf. Och så bar det iväg. Lite lunch på vägen och sen ett stopp hos pappa. Ringde förlossningen och de bad oss avvakta lite till innan vi kom in på kontroll. Så vi passade på att köra för att titta på cykel till äldsta dottern. Och visst hittade vi en. Så medans dottern cyklade och lillasystern sprang efter och lekte osv passade vi på att ta den där kontrollen på förlossningen. Efter ctg och diverse andra kontroller så blev vi hemskickade igen. Förmodligen var det bara "mellanvattnet" (det som ligger mellan de två fosterhinnorna) som tagit sig ut. Och eftersom det inte var fler och kraftigare värkar så var det bara att vänta ut. Som bm sa: har ni möjlighet att stanna uppe i helgen är det inte helt fel.
Fick hämta barnen hos bror då pappa varit tvungen att åka till jobb och mamma inte var hemma. Blev snabbmat och lite mys hos bror med familj. På väg hem till mamma och pappa hämtade vi upp en nyfiken mamma.
Lördagen blev en dag på stranden. Först efter att J varit hemma en snabb visit och fått elskåpet installerat av vår vän T. Han passade då även på att hämta med lilla As cykel (nyärvd från storasyster). Så en stunds cykling och sen mot stranden. Tjejerna plockade snäckor och fina stenar. Vi grillade korv & marschmallows samt fikade i den sköna vårsolen som så passande visade sig på riktigt. Mer cykling för tjejernas del och sen mellomys i soffan.
Natten mot söndagen. Ja, då hände det grejor! Vaknade först 01.30. Upp och kissa. Lite orolig men somnade om. Vaknade igen 02.30. Kissa igen. Tog lite tid att komma till ro. Hade precis börjat somna till när första värken slog till. Ingen förvärk som gäckat mig en tid utan en riktig. Efter två till, som kom rätt snart efter den första, började jag klocka dem på en app på ajfånen. När det gått lite drygt en timme så började jag att klä mig. Ingen lätt uppgift med värkar. Väckte J som efter en stunds blinkande förstod vad som gällde. 04.20 meddelade jag mina föräldrar att vi skulle åka in. Våra sovande döttrar var nu lyckligt ovetandes om att vi lämnat dem för att förhoppningsvis få ett syskon åt dem.
Kontroller, inskrivning och så ett skönt bad. Under badet blev det skiftbyte och med det ny barnmorska. När jag kom upp blev det nya kontroller och visst hade det hänt lite. Min vän lustgasen plockades fram. En stund senare då hade värkarna tilltagit och vattnet hade ännu inte gått. (Vilket det aldrig gjort vid
mina tidigare förlossningar heller). Men bm vågade inte ta hinnorna då bebis låg på ett sätt som kunde göra att navelsträngen kunde komma före ner i förlossningskanalen... Och då hade det slutat på ett helt annat sätt och en helt annan plats - op.
Så lite "pinande" till sen fanns inga andra alternativ. Så hinnorna tog. MASSOR av fostervatten formligen forsade ur sängen.. Ett snabbt byte av lakan och madrasskydd och avtorkning av både mig, säng och golv. 40min senare var vårt tredje barn ute. En välskapt och fullkomligt perfekt liten gosse på 4240g och 52cm. Lättnaden var total och likaså lyckan! Väntan var över. Så även smärtan i fogar osv. En välförtjänt fika bjöds vi på och våra familjer och vänner underrättades om guldklimpens ankomst. Två stolta storasystrar ringdes och bilder skickades. Lycka! Som de längtat.
Snart var det dags för lilleman att bajsa ner både sin mor och hela sängen med alla filtar och liknande. När sköterskan, som vi fick ringa på, hjälpt byta i sängen och rengjort bebis passade lille herrn på att kissa ner allt. Skötbord och ner i lådor.. Ny rengöring. Och medan mamman, även hon full med babybajs, passade på att ta sig en dusch gick sköterskan efter redskap att väga och mäta. När allt var klart blev vi flyttade till ett rum på BB. Sen for J att hämta storasystrarna och mormodern.
Yngsta dottern svävade fram av stolthet. Det verkligen lös om henne. Ja, den äldsta med men den lillas kunde man verkligen inte ta miste på.
Så vad ska man säga? Helgen kunde inte avslutas på bättre sätt. Dock fick J sova hos mina föräldrar då de skulle jobba. Så första natten med lilleman spenderade jag själv. Ingen helt lätt uppgift. En hungrig liten kille som inte kom till ro. En natt med ca 3timmars sömn. Tur att set fanns en knapp att trycka på för assistans.
Beslöt mig för hemgång redan under måndagen. Tjejerna kom på besök sen åkte vi ut till pappa som nu kommit hem från jobb och gärna önskade träffa den lille och oss.
Även mig egen morfar fick sig en titt på lillkillen.
Att åka hem den kvällen var skönt och även lite "läskigt".
Efter natten mot tisdagen, som för mig inneburit 7,5h sömn på tre nätter, blev det en tur till Hbg igen för Pku-testet. Allt gick bra och liten var jätteduktig. Därefter besökte vi mina farföräldrar. Glada att se den lille.
Onsdagen bjöd på en hemsk start på dagen då lilla A kom in till oss och inte fick luft. Upp och ut med henne på trappan. Blev bättre i andningen och en stund senare åkte de till läkaren och stora A skickades till skolan. Några oroliga timmar i ovisshet följde. Diagnos: halsfluss samt lunginflammation. Inte konstigt att hon nästan slutade andas. Läskigt!!!
På em blev det hembesök av Bvc-sköterskan. Kontroll av lilleman och samtal med info. Besök av kusin E och senare på kvällen även en stolt farmor.
Tordagen, vår första någorlunda lugna dag efter helgens bravader. Då blev J inringd att jobba igen.. Opassande nog. Och ögoninflammation för J. Även den opassande.
Idag fredag kom jag iväg en stund. Bara för att handla visserligen men dock en liten paus från ammande och sjukstuga. På kvällen fick vi besök av svågern med familj.
Nu önskar jag en lite lugnare helg och att få sova lite i natt.
Kram kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar