Måste säga att jag blev rätt nöjd. Vad tycks?!
Hemmastickad babyfilt och en elefant från WWF Panda-klubben
Jag har nog kommit in i någon form av stick-koma.. Det är extra kul just nu. Denna fina och mjuka filt påbörjade jag när vi var i Sälen v4. Sen har jag stickat lite då och då. I söndags var den klar och en massa trådar skulle fästas.. Inte lika kul som att sticka kan jag meddela. Men som tur var gick det rätt snabbt. Tanken är att jag (vi) ska ha den i babyskyddet. Lillebror (min) jublar och ropar "Hejja Newcastle!" Hrm.. ja, han får tolka det på sitt sätt. ;-p Själv gillar jag just svart och vitt tillsammans.
Ett nytt stickprojekt är redan påbörjat. Också det till bebis. *hrm* Har gjort ett prov och det blev nästan bra. Så nu är de "riktiga" på gång. Vad det är vågar jag inte visa än. Men det är något värmande till fötterna kan jag avslöja. Supergulliga och urtuffa blir de - om jag får till dem som jag vill. Och lättare än jag trodde det skulle vara.
Jag är nog mormors tös. Eller "lilla pia" som hon alltid sa och morfar fortfarande kallar mig. Jag får väl (självutnämnt) kalla mig hennes efterträdare vad det gäller att handarbeta och då framför allt att sticka. Men den pysslande, händiga och tillverkande genen kommer även från pappa. Han håller också på med hantverk av diverse slag. Och det är extra kul just för att man gör (och faktiskt kan göra) något själv. Sen blir det oftast något som ingen annan har och eftersom var grej är unik.
Jag stickar vidare. Med grått garn denna gång. Efter ett mönster på engelska som jag lite halvtaskigt har översatt. ;-)
Tills nästa gång!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar