onsdag 30 oktober 2013

2 ½ vecka kvar

Så lång tid är det innan jag packar ihop mina saker på jobb innan bebis kommer. Varför så lång tid innan kan undras? Jo, först kommer jag vara sjukskriven på 100% året ut och därefter går jag på havandeskapsledighet.
Men jag börjar få lite ångest för det. Att vara hemma alltså. Både ekonomiskt sett samt hur jag ska fördriva tiden. Jag får ju inte göra så mycket. Bygga kan jag ju inte. Och inte får jag måla heller...
Sen har jag dåligt samvete för döttrarnas skull. När jag blir heltidssjukskriven får de inte längre vara på fritids där alla deras vänner är. Fördelen är ändå att båda går i skolan och kan träffa sina vänner där och få ta del av den sociala gemenskapen de annars hade satts utanför.. Men dagarna kommer kunna bli långa. Helst med tanke på att jag inte är så värst rörlig p.g.a. min smärta i fogarna.

Idag hade vi lite halloween-fest på jobb. Nu kan jag knappt gå. Och jag tyckte att jag inte gjorde något som skulle vara till nackdel för mig. Förutom att jag satt ner på golvet med ett barn i några minuter. Kanske vara det när vi hasade bakåt några cm som min fogsmärta förvärrades? Inte vet jag..

Blir ibland "avundsjuk" på de gravida som går igenom graviditeten utan dessa problem och kan fungera normalt. Samtidigt unnar jag dem det och önskar att ingen ska behöva känna den smärta jag lever med varje dag. Jag går i snigelfart, haltar nästan fram, smärta strålar ut i benet samt ryggen vid varje steg, att sitta länge gör ont, att ligga bekvämt går inte, vid ett enda "felsteg" är det som om någon sliter mig i två delar. Smärtan känns som om någon sticker mig med en kniv och vrider om.

Och än är det mååånga veckor kvar..

Jag ska inte sitta här och beklaga mig. Jag är glad och tacksam för att jag faktiskt kan få barn, vilket inte är en självklarhet. Vi har faktiskt två underbara tjejer som hjälper mig så gott de kan och kommer göra så även när lillplutt anländer. Har en fantastisk familj som ställer upp och goa kollerger som gör vad de kan för att underlätta för mig. Och jag har en plan. En åtgärdsplan eller handlingsplan.. Ni vet en sån man skriver på förskolor och skolor till elever med särskilda behov eller om något inte funkar.

Håller på och filar på den fortfarande men den ser ut ungefär så här:
* Vila och ta det lugnt i största utstreckning
* Tänka på vilka rörelser jag gör
* Anpassa aktiviteter efter min rörelseförmåga
* Låta min dagsform avgöra aktiviteter och i vilken utsträckning
* Fråga om hjälp (vilket jag kan ha svårt för)
* Planera
* Sänka ambitionsnivån
* Dela upp alla "måsten" så inte allt behövs göras samtidigt

Ja, på ett ungefär..

Ett lite småtråkigt inlägg men det är rätt skönt att skriva av sig lite.

Kram kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar