KATTastrof

Jo, lite så var det när jag och lilla A kom hem tidigare. Någon av katterna hade knyckt en blomma på tjejernas rum (som glömts stängas) och huset såg ut därefter.. Jord och blomrester överallt.. Men förövaren hade inte varit smart nog att dölja alla spår.. Han hittades snart under vår säng med resterna av bytet.

Och ja, vi är hemma. Började redan i förra veckan. Lillan hade feber när vi kom hem till mina föräldrar i lördags. Sen höll den i sig till i tisdags. J var hemma och vabbade. Tog onsdagen som extra feberfri dag och där gjorde jag dem sällskap eftersom jag fick ta mig hem från jobb efter lunch. Hade 38,4 i temp när jag körde från jobbet och den var snart över 39.. J stannade hemma för att sköta markservicen och det var väl tur för på torsdags morgon var jag nära döden. (Iallafall kändes det så). Hade omöjligt kunnat ta mig upp och köra äldsta dottern till skolan. Vilken tur jag har som har honom! Sen har resten av veckan varit ett töcken av feber, svettningar, frossa, hosta, stopp i näsan, snor osv... Först i fredags kväll var jag något av en människa och kunde vara uppe (med alvedon) och hälsa på svåger, svägerska och barnens ena kusin som tittade förbi. Och det var väl det för det blev ett extra trevligt besök. *hemlig*

Lördagen innebar lite feber för min del som under dagen försvann helt. I söndags var vi rastlösa och bestämde oss för att ta och ut och lufta lungorna. Frostavallen var destinationen och J och tjejerna åkte snow racer i backarna med jag betraktade dem på avstånd. Alla nöjda med utevistelsen som ändå tagit på krafterna. Det blev en myskväll i soffan. Precis vad vi behövde för nattens bravader. Men det visste vi givetvis inte då..

Natten då, undrar ni? Jo, lillan hade svårt att sova. Var orolig och meckig. Inget direkt ovanligt i det. Det händer ju med jämna mellanrum. Men när hon halvsovit sig fram till närmre halv 1 så var jag lagom slut. Då vaknar hon till och är ledsen. Klagar på ont i örat och att det kliar i det. Vill att jag droppar i det. Det vill säga droppar revaxör i det. Kollar örat och det är fullt av vax. Droppar lite och sätter fetvadd. En stund går och hon halvvilar. Sen blir hon ledsen igen och vill att vi spolar rent. När även detta är gjort och örat ser rent ut från vax lägger vi oss igen. Sen börjar hon gråta och åma sig igen. Mer och mer. Klagar nu på att det gör ont i örat. Tar tempen men den ligger stadigt på 37. Tröstar, vyssar, kramar osv. Får sitta upp med henne lutandes mot mig. Till slut får hon en alvedon och vid 2 snåret somnar hon så äntligen. Sittandes. Lyckas efter två försök lägga henne ner. Är orolig i sömnen och vill ligga tätt tätt nära mig. Har sovit bättre kan jag berätta.

Så idag när vi vaknat och tagit storasystern till skolan (bestämde i natt att vi stannar hemma) så ringer jag vc. Får en tid redan 9 och skyndar dit. Nu klagar hon dock inte på ont i örat och säger att allt är bra. Men jag vill kolla örat ändå. Jodå, mycket riktigt visar det sig finnas blåsor på trumhinnan och det gör ont när de blåser på den (med den där öronmojängen). Vi ska avvakta med antibiotika och behandla med alvedon innan natten men ska återkomma om läget förändras till det negetiva. Själv får jag en kortisonnässprej utskriven för mina bihålebesvär.

Sådär ja, apoteket nästa anhalt för att hämta sprejen och inköp av nya plåster (till alla kattklösmärken). Sen en runda på Konsum för proviantering och hem. Efter en timme hämta storasyster och så blev det att hennes kompis följde med. Hem igen och nu sitter hon i soffan och har fått feber. (!?!?!?!) Har ringt vc igen och fick till svar att läkaren skulle återkomma. Väntar fortfarande...